Många av oss drömmer om ett eget unikt hus i skön arkitektur. Att leva och bo i ett arkitektritat hus kan ge ökad harmoni vilket bidrar till ökad livskvalitet. Att låta en arkitekt rita ditt hus gör att du själv undviker vanliga fallgropar som amatör och istället får ett hus med hög kvalitet vad gäller design, material och arkitektur. Det är helheten som skapas av de små men noga genomtänkta detaljerna vilket grundar sig i arkitektens kunnande och förmåga att visualisera vad som kommer fungera. Det gör ditt hus såväl vackert som funktionellt.
En arkitekt som kan sitt yrke kombinerar god arkitektur med vad som i praktiken är realiserbart vad gäller husbyggande och hantverk.
Arkitektritade hus
Ett arkitektritat hus har en exteriör och interiör som bidrar till ett hus med tydlig helhet. Arkitekten utgår från både dig som kund och platsen där huset skall byggas och ”väver samman” det med yrkeskunnandet för att få ett hus där alla pusselbitar faller på plats. Allt för att skapa ett hus som är skräddarsytt för platsen och bidrar till omgivningen där människan kan känna harmoni och trygghet.
Utmaningar för en hållbar framtid och utveckling ställer krav på hus att minska belastningen på miljön, det är utmaningar som en arkitekt har till uppgift. Förmågan att kunna kombinera estetik med innovativa tekniska lösningar som minskar energibehovet är karaktäriserande för en god arkitekt.
Arkitektritade hus erbjuder en miljö som är exklusiv, livfull och trygg. Arkitektritat ska vara en investering för framtiden, såväl ekonomiskt som själsligt. Det skapas genom husets längre livslängd och lägre energibehov.
Så blir man arkitekt – arkitektutbildningar
En arkitekt har kunskaper i arkitektur, det vill säga kunskaper om byggnadskonst, planering av inne- och utemiljöer samt gestaltning. En arkitekt behöver emellertid inte enbart inrikta sig på att rita och formge byggnader. Många arkitekter är till exempel verksamma inom stadsplanering och landskapsplanering.
Utbildningar för arkitektexamen
I de flesta länder runt om i världen är arkitektyrket ett reglerat yrke, i likhet med exempelvis advokatyrket och revisorsyrket. I Sverige är titeln arkitekt emellertid inte skyddad. Det betyder att vem som helst kan kallas sig för arkitekt och praktisera yrket. Dock ska sägas att det finns en de facto reglering för arkitektyrket. Som arkitekt måste man i princip kunna visa upp en akademisk examen för att få praktisera inom yrket.
En arkitektexamen omfattar 300 högskolepoäng (sedan 1 juli 2007), vilket motsvarar 5 års studier på heltid. Den gamla arkitektexamen omfattade motsvarande 270 högskolepoäng (4,5 års studier). Det är fyra universitet i Sverige som är behöriga att utge arkitektexamen, nämligen Kungliga Tekniska Högskolan (Stockholm), Lunds tekniska högskola, Umeå universitet och Chalmers tekniska högskola (Göteborg). Oavsett vilket lärosäte man väljer, deltar man i kurser som handlar om planering, utformning, förvaltning och förnyelse av byggnader och bebyggelsemiljöer. Det finns också ganska stora möjligheter att specialisera sig inom vissa områden.
De krav man ska uppfylla för att erhålla arkitektexamen fastställs till stor del av EU, genom ett EG-direktiv. Att denna ordning gäller, beror på att arkitektexamen är en skyddad titel i många EU-länder. För att främja den fria rörligheten på den inre marknaden i EU är det viktigt att olika medlemsstaters examina har samma status.
Konkurrensen om platserna på de fyra högskolorna/universiteten är mycket stor. Det krävs goda betyg eller bra resultat på högskoleprovet för att bli antagen. Under de senaste åren har det krävts att man har nått minst 1,9 poäng på högskoleprovet eller samlat ihop 22 antagningspoäng från gymnasiebetygen
